ladyegwene

I dag när jag gick hem från stan (Frida handlade ett par mycket tjusiga skor) slog mej en tanke. Varför började jag egentligen blogga? Varför nu? Innan har jag nästan varit lite skeptisk till det här med blogg. Jag tyckte att det var liksom mode nu. Och som med allt mode är jag automatiskt lite anti (typiskt mej). Sen när jag flyttade hit och nollningen började så kände jag att det kanske skulle vara kul att blogga. Varför kände jag just så, just då? Men jag insåg snabbt varför. Det är ju en otroligt stor omställning att flytta hemifrån och van som jag är att föra en flytande dialog om dagens händelser med föräldrarna känndes det lite ensamt att komma hem till en tom lägenhet. Mitt undermedvetna bestämde att en blogg! Där kan jag ju berätta vad som hänt och vad jag tänker på(wow, gomorron liksom). Så kan den som e inresserad läsa det. Men när jag bodde hemma skulle jag aldrig tänka tanken att börja blogga. Där hade jag ju nån att berätta för. Så nu berättar jag för allmänheten på nätet (även om jag inte tror att allmänheten läser) och jag får ur mej det jag vill och behöver inte slösa pengar på att ringa nån å berätta. Inte varje dag iaf.

Kram